Att ha någon anställd i sitt företag handlar om mycket mer än att bara betala ut lön. Många blir förvånade över hur mycket det faktiskt kostar totalt sett. Utöver själva lönen tillkommer det en rad andra utgifter som snabbt gör att den verkliga kostnaden sticker iväg.
Det handlar bland annat om arbetsgivaravgifter, semesterersättning, pension och försäkringar – men också om saker som datorer, sjukfrånvaro och kostnader för arbetskläder eller annan utrustning.
För dig som driver ett företag eller funderar på att anställa någon för första gången kan det vara bra att förstå vad allt detta betyder i praktiken.
Lön – grunden för hela kostnaden
När man räknar ut vad en anställd kostar börjar allt med bruttolönen. Det är summan som står i anställningsavtalet innan skatten dras. Den anställde får sedan ut nettolönen, alltså den del som betalas ut efter att skatt och avgifter dragits. Men för arbetsgivaren är det bruttolönen som alla andra kostnader utgår ifrån.
Till bruttolönen läggs nämligen flera andra delar, som gör att den verkliga kostnaden för arbetsgivaren blir betydligt högre.
Arbetsgivaravgift – en stor del av kostnaden
Utöver lönen ska arbetsgivaren betala in en arbetsgivaravgift till staten. För de flesta vuxna ligger den på 31,42 procent av bruttolönen. Det gäller även under 2026. Den här avgiften täcker bland annat pension, sjukförsäkring och andra sociala kostnader.
Om du har unga anställda eller pensionärer är avgiften lägre. Exakta procentsatser hittar man hos Skatteverket, eftersom reglerna kan ändras.
Semesterlön och semestertillägg
Alla som jobbar har rätt till semester. Under den tiden har man fortfarande rätt till lön, och oftast får man också ett extra tillägg. Tillsammans kallas det semesterersättning. Det extra tillägget är minst 0,43 procent av månadslönen per semesterdag enligt lagen. Men i många fall – särskilt med kollektivavtal – ligger det på 0,8 procent eller mer.
Det här är alltså något som gör att den totala kostnaden ökar, trots att personen inte jobbar under semestern.
Tjänstepension – vanlig men inte lagkrav
Många arbetsgivare betalar in tjänstepension till sina anställda. Det är inte något som krävs enligt lag, men i företag med kollektivavtal ingår det nästan alltid. Ofta börjar man betala in från det att den anställde fyller 25 år.
En vanlig nivå i avtalade pensioner är omkring 5 procent av bruttolönen. Det här är alltså en extra kostnad som läggs ovanpå lönen.
Särskild löneskatt på pension
När företaget betalar in tjänstepension tillkommer en särskild löneskatt. För arbetare räknas den på 4,5 procent av lönen, och skatten är 24,26 procent på det beloppet. För tjänstemän är procentsatsen något högre – 4,7 procent.
Det här är en del av de dolda kostnaderna som lätt glöms bort, men som ändå påverkar hur mycket det faktiskt kostar att ha någon anställd.
Vad kostar en anställd i månaden?
Om vi tar ett exempel på en person som är 30 år gammal, har 25 semesterdagar, och jobbar på ett företag med kollektivavtal, kan kostnaden se ut så här:
– Bruttolön: 35 000 kr
– Semestertillägg: cirka 583 kr
– Arbetsgivaravgift: cirka 11 180 kr
– Tjänstepension: 1 750 kr
– Särskild löneskatt: cirka 388 kr
Tillsammans landar månadskostnaden på ungefär 48 901 kronor. Det ger en årskostnad på cirka 586 824 kronor. I det här fallet blir kostnaden ungefär 39,7 procent högre än bruttolönen. Och då har vi inte ens räknat in andra utgifter som också kan tillkomma.
Vad kostar en anställd utöver lön?
Det är tydligt att det inte bara är den överenskomna bruttolönen som ska betalas av företaget. Utöver lönen tillkommer arbetsgivaravgift, semesterersättning, pension, försäkringar och annat som gör att den totala kostnaden blir betydligt högre.
Som en enkel tumregel brukar man säga att det kostar 40–45 procent mer än bruttolönen att ha en anställd. Det är förstås ett genomsnitt och kan variera beroende på avtal, ålder och andra villkor.
Andra kostnader som ofta glöms bort
Förutom de fasta utgifterna finns det även andra kostnader som kan dyka upp. Dessa varierar mellan olika jobb och branscher, men här är några exempel:
Försäkringar
Många företag behöver teckna extra försäkringar för sina anställda. Det kan handla om olycksfallsförsäkring, sjukvårdsförsäkring eller reseskydd. I kollektivavtal ingår vissa grundläggande försäkringar, men det räcker inte alltid.
Sjuklön
Blir en anställd sjuk är det arbetsgivaren som betalar sjuklön under de första 14 dagarna. Sjuklönen är 80 procent av den vanliga lönen.
Om personen till exempel skulle haft 15 000 kronor i lön under den perioden, betalas ungefär 12 000 kronor ut i sjuklön. När man lägger till arbetsgivaravgifter och semesterersättning blir det en total kostnad på ungefär 16 800 kronor för företaget.
Utöver själva sjuklönen går man också miste om arbetskraft. Jobbet blir inte gjort som planerat, vilket kan påverka både kunder och andra i arbetsgruppen. I vissa fall behöver man dessutom ta in en vikarie för att täcka upp – och det kostar såklart ännu mer.
Arbetsredskap och utrustning
I många jobb behövs olika saker för att den anställde ska kunna göra sitt arbete. Det kan vara datorer, arbetskläder, skyddsutrustning, mobiltelefoner eller skrivbord. Allt detta kostar pengar och påverkar den totala utgiften.
Vad kostar en anställd i timmen?
För att räkna ut kostnaden per timme behöver man först ta reda på vad den anställde kostar totalt per månad eller år, och sedan dela det med antalet arbetade timmar.
Om en person kostar 45 000 kronor i månaden, och jobbar 160 timmar under den tiden, blir timkostnaden alltså ungefär 281 kronor.
Vad kostar det att ha en anställd?
Det går inte att ge ett exakt svar, eftersom det alltid beror på flera olika saker. Men med hjälp av tumregeln – att kostnaden är runt 40–45 procent högre än bruttolönen – får man en ganska bra bild av vad det innebär. Man måste också komma ihåg att extra kostnader som sjukfrånvaro, försäkringar och utrustning ofta tillkommer.
För den som driver eget är det viktigt att inte bara tänka på själva lönen. Helhetsbilden är avgörande för att kunna planera budgeten på rätt sätt.
Vad kostar en anställd per år?
För att ge en tydlig bild kan man titta på några exempel med olika lönenivåer. Här har man räknat med 25 semesterdagar, kollektivavtalad pension, cirka 10 sjukdagar per år och grundläggande försäkringar:
– 25 000 kr i lön → cirka 434 600 kr/år
– 30 000 kr i lön → cirka 520 500 kr/år
– 35 000 kr i lön → cirka 606 500 kr/år
– 40 000 kr i lön → cirka 692 400 kr/år
Det visar tydligt hur snabbt kostnaden ökar – särskilt om man börjar lägga till fler förmåner eller extra utrustning.