Den som driver ett eget aktiebolag kan ha flera hundra tusen kronor på företagskontot och ändå inte få låna en krona av dem till köksrenoveringen. Det är varken bankens eller revisorns försiktighet som sätter stopp, utan aktiebolagslagen. Närståendelåneförbudet hindrar ett bolag från att låna ut pengar eller ställa säkerhet till sina aktieägare, styrelseledamöter och vd, och till deras närstående. För många som gått från anställning till eget bolag kommer regeln som en överraskning. Bolaget är ens eget och pengarna känns som ens egna, men juridiskt tillhör de bolaget och inte ägaren.
Att ändå kringgå spärren blir dyrt. Revisionsbyrån Forvis Mazars genomgång av låneförbuden i aktiebolagslagen, publicerad i februari 2026, beskriver följderna. Ett förbjudet lån är ogiltigt och ska betalas tillbaka till bolaget, även om ägaren handlat i god tro. Skattemässigt räknas lånet som ett definitivt uttag och beskattas som inkomst av tjänst, alltså som lön, och skattetillägg kan tillkomma. Sker överträdelsen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet kan straffet bli böter eller fängelse i högst ett år. Regeln ska hindra ägaren från att låna ur bolaget i stället för att ta ut lön, och skydda bolagets borgenärer mot att tillgångarna försvinner i ägarens privata konsumtion.
I en enskild firma finns ingen motsvarande spärr, eftersom det inte finns någon gräns att skydda. Ägaren tar ut pengar genom eget uttag, som enligt Skatteverket inte beskattas i sig. Det är verksamhetens överskott som beskattas. Priset är ansvaret. Enligt myndighetsguiden Verksamt har den enskilda näringsidkaren obegränsat personligt ansvar och får betala företagets skulder med privata pengar om pengarna i företaget inte räcker. I aktiebolaget är bytet det omvända: ägaren har begränsat ansvar men får inte låna ur bolagets kassa till hushållet.
Två regeländringar som drog åt olika håll
Aktiebolagsägaren har två lagliga vägar att få ut pengar ur bolaget, lön och utdelning, och den ena blev bredare vid årsskiftet. Enligt Spiris sammanfattning av de nya 3:12-reglerna som gäller från den 1 januari 2026 höjs grundbeloppet från 2,75 till fyra inkomstbasbelopp, cirka 322 400 kronor per bolag fördelat efter ägarandel, och utdelning inom gränsbeloppet beskattas med 20 procent. Kravet på ett visst eget löneuttag för att få använda lönebaserat utrymme slopas. För delägare i små bolag utan anställda har utdelningsvägen alltså vidgats, förutsatt att det finns vinstmedel i bolaget att dela ut.
Samtidigt blev det privata lånet dyrare. Sedan den 1 januari 2026 ger bara lån som uppfyller krav på säkerhet och maximal belåningsgrad rätt till ränteavdrag, enligt Skatteverket. Blancolån, kortkrediter och lån från privatpersoner ger inget avdrag alls. Under 2025 fick hälften av räntan på sådana lån dras av, och dessförinnan gav hela räntan en skattereduktion på 30 procent av underskottet upp till 100 000 kronor. I dag kostar räntan på ett privatlån exakt det som står på avin.
Privatlånet hamnar därmed längre ner i ordningen. Ett lån som ersätter pengar ägaren redan kan ta ut som lön eller utdelning är en ren kostnad. Kvar blir ägaren vars bolag saknar vinstmedel, till exempel ett nystartat bolag eller ett där varje krona behövs i rörelsen, och som har ett privat behov som en bil eller en renovering. Den som då väljer privatlånet kan jämföra lån via Zmarta och få erbjudanden från flera långivare med en och samma ansökan. Låntagaren prövas som privatperson: minst 18 år, en årsinkomst på minst 100 000 kronor, folkbokförd i Sverige och utan skulder hos Kronofogden. Hur mycket jämförelsen kan betyda syns i spannet: nominella räntor mellan 4,95 och 22,00 procent på lån upp till 800 000 kronor. I Zmartas eget räkneexempel lånar någon 185 000 kronor på tolv år till 6,95 procents nominell och 7,18 procents effektiv ränta. Månadskostnaden blir 1 898 kronor och det totala beloppet 273 251 kronor, vilket innebär att det kostar 88 251 kronor att få pengarna tolv år tidigare – nu utan ränteavdrag.
Där hushållet inte har något skydd
Den farligaste varianten är den omvända: att ta ett privatlån för att täcka ett hål i bolaget. Då har ägaren skaffat sig just det personliga ansvar som aktiebolagsformen var tänkt att skydda mot. Går bolaget i konkurs stannar dess egna skulder i bolaget, men privatlånet ligger kvar hos hushållet med samma månadskostnad som förut och utan någon verksamhet som betalar den. Låneförbudet skyddar bolagets borgenärer mot ägaren, men ingen regel skyddar hushållet mot ett lån som ägaren själv tar för bolagets räkning.
Låneförbudet säger därmed också något om ordningsföljd. Pengarna i bolaget blir ägarens först när de tagits ut som lön eller utdelning, med den skatt som hör till. Frågan om ett privat lån hör hemma efter den kalkylen, inte före. Den som vänder på ordningen riskerar att betala i onödan, antingen som lönebeskattning av ett förbjudet lån eller som ränta på pengar som redan fanns i bolaget.