Många företag skickar farligt gods på daglig basis. Med farligt gods tänker man kanske att det måste handla om kemikaliefat och explosiva ämnen, men i praktiken handlar det oftast om mindre varor som står i vanliga butikshyllor. Säljer du produkter med batterier, sprayburkar eller alkoholbaserade vätskor finns det regler att känna till innan ditt gods får lämna lagret.
Vardagsprodukter med egna transportregler
Listan över varor som klassas som farligt gods är längre än man kan tro. Några av de vanligaste artiklarna som finns med i listan är:
– litiumbatterier
– sprayburkar
– parfymer
– lösningsmedel
– målarfärg
– drivmedel (bensin & diesel)
Litiumbatterier är kanske bland det vanligast förekommande, vilket innebär att allt från elverktyg till elscootrar berörs. Parfym och nagellack räknas som brandfarliga vätskor. Sprayburkar innehåller gas under tryck och handsprit har hög alkoholhalt. Även vissa rengöringsmedel omfattas.
Internationellt delas farligt gods in i nio klasser efter vilken typ av risk produkten utgör vid transport. Regelverket skiljer sig dessutom åt mellan transportslagen. På väg gäller den europeiska överenskommelsen ADR och i flygfrakt gäller IATA:s strängare regler, där en vara som accepteras i en lastbil kan vara helt stoppad i ett flygplan.
Avsändarens ansvar är större än många tror
En vanlig missuppfattning är att transportören bär hela ansvaret. Så är det inte. Den som lämnar farligt gods till transport ansvarar för att godset är korrekt klassificerat, förpackat, märkt och dokumenterat. Företag som regelbundet skickar eller hanterar farligt gods ska dessutom ha en säkerhetsrådgivare knuten till verksamheten, och förare som kör sådant gods på väg behöver särskilt ADR-intyg, enligt arbetsmiljöorganisationen Prevent.
Kraven finns av goda skäl. Klassificeringen styr hur godset får samlastas, vilken utrustning fordonet ska ha och hur räddningstjänsten agerar vid en olycka. Ett kolli som saknar rätt märkning kan stoppas hos transportören och felaktig dokumentation kan försena en hel sändning.
Packningen avgör om godset kommer iväg
För det enskilda företaget är packningen den mest konkreta delen av regelverket. Farligt gods ska packas i förpackningar som är typgodkända för innehållet, med rätt etiketter och medföljande transportdokument. Det är ett hantverk med små marginaler där valet av kartong, innerförpackning och fyllnadsmaterial styrs av reglerna snarare än av vana. Företag som saknar den kompetensen internt kan ta hjälp av logistikaktörer som erbjuder emballage och packning av farligt gods enligt ADR och IATA, inklusive klassificering, märkning och dokumentation.
Att lägga ut momentet har en praktisk poäng. Reglerna uppdateras löpande och den som packar farligt gods varje dag håller sig uppdaterad på ett sätt som är svårt att hinna med vid sidan av kärnverksamheten. För företaget betyder det att sändningarna kommer iväg som planerat och att ansvaret vilar på rutiner i stället för på enskilda medarbetares minne.
En bra startpunkt är att inventera det egna sortimentet. Gå igenom vilka produkter som innehåller batterier, gas, brandfarliga vätskor eller kemikalier och kontrollera hur de klassas vid transport. Flera företag upptäcker då att en del av sortimentet omfattas av regler de inte funderat på tidigare. Med en smart kartläggning över produktklasserna i lagret blir det enklare att avgöra vad som kan hanteras internt och inte.
Många företag upptäcker då att en del av sortimentet omfattas av regler de aldrig behövt fundera på. Med den kartläggningen på plats blir det enklare att avgöra vad som kan hanteras internt och var det behövs stöd utifrån.